Schakta för platta på mark

Kostenloser Versand verfügbar. Bay ist für Sie da! Wir machen die Rückgabe einfach. Die liebsten Fashion-Marken kaufen. Jetzt modernste Elektronik kaufen.

Hur mycket måste man schakta bort för att gjuta platta beror på det rekommendera de grundkäggningsdjupet. När du ska schakta ner till det nödvändiga grundläggningsdjupet så schaktar man bort matjorden från platsen. Detta för att husgrunden ska göras säker från framtida tjälskador. Grundläggningsdjupet varierar över hela Sverige.

För att bygga platta på mark krävs det att marken är horisontell. Slipper man schaktning är platta på mark en relativt billig. Enstaka rötter får vara kvar, annars får man ju schakta till Kina. Vik över markduken så den kommer in en liten bit in på grunden. Vid fast mark schaktas matjorden bort och plattan får vila på undergrunden.

För att få lov att schakta i allmän platsmark eller annan mark där kommunen har huvudmannaskapet krävs att man inhämtar ett schaktningstillstånd. Schaktningstillståndet är behäftat med krav och åttagande på entreprenören och skall följas. Oavsett anledning till schakt skall tillstånd inhämtas. Detta var ett exempel från Norrtälje, priserna varierar över landet. De flesta byggnader kräver byggnadslov, konstruktionsritningar samt kontakter med entreprenörer och myndigheter.

Du ska även utse en kvalitetsansvarig. Befintligt ledningsnät i mark måste kontrolleras och utmärkas. Denna redovisning är en enkel beskrivning av de olika momenten i arbetet att skapa den färdiga grunden - platta på mark. Se hela listan på viivilla. Börja med utsättning av byggnadens läge och höjd.

Sätt ut käpparna efter husets linjer ca meter från hörnen, så att du kommer åt att schakta. Gör djupare schaktning för dräneringen. Förlägg rör för vatten, avlopp och el. Avjämna och komprimera.

Lägg ut 1mm makadam. Här kan du välja att bygga en form av trä eller av färdiga element. Sätt upp profiler, väg av i rätt höjd och sätt ut huset med profiltråd.

Isoleringen läggs med svag lutning från huset. Glöm ej dagvattenledningen. L-element finns som standard i två höjder, 3mm och 4mm (vid 4mm skall tre lager cellplast användas).

Votens bredd bestäms av lasterna från vägg och tak. Börja montera hörnelementen och placera sedan ut de hela raka elementen utmed den profiltråd som är uppsatt enligt ovan. Fixera elementskarvarna med skarvplåt. Kontrollera måttet diagonalt från hörn till hörn så att det blir vinkelrätt. Vid montage av innerhörn ställs elementen “kant i kant” med viss överlappning.

Balkbotten kompletteras med en skiva cellplast som klarar belastningen. Elementet kan användas som underlag för avdragsbalken vid gjutning. Cellplast läggs ut. Skivorna läggs med förskjutna skarvar mellan skikten. Du använder två eller tre lager cellplast beroende på tjocklek och val av L-profil.

Tjocklek för varje lager är 1mm. Vid punktlaster använder du cellplast med en högre kvalitet (XPS), tex. De olika lagren sammanbinds och fästs till L-elementen med särskilda plastspikar.

Ritning tillhandahålles vid ordertillfället. Slangen monteras antingen i en fästprofil på cellplasten eller med strips som fästs i armeringsnätet. Slangen dras till fördelare där den kopplas ihop samt provtrycks.

Tänk på frysrisken vid frost när du monterar. Systemet kan fyllas med procent glykol. Minsta cellplasttjocklek 2mm. Enklast gör du detta arbete med hjälp av bockar enligt skiss, se bild A. Börja och sluta med en bygel 6mm från respektive ände. Vid skarvning av den längsgående armeringen skall överlappet vara 6mm.

I överkant sätter du två stycken armeringsjärn Ø mm. Du väljer villabyglar efter vilket kantelement du använder. Vid L-element 3an vänds VBoch vid L-element 4används VB20. Den färdiga kantbalksarmeringen lägger du ner i voten. Ska du ha vattenburen golvvärme monteras den enligt 4:e punkten.

Avståndet mellan monteringsjärnet är 6mm. Alternativt kan du lägga nätet direkt på markklossarna men då. Du bör anlita en fackman vid gjutning för bästa resultat. Efter utläggning och vibrering ska ytan behandlas genom rivning och, om man vill ha en väldigt slät yta, även glättning.

Rivning sker antingen för hand med en rivbräda eller med en maskin. För ett bra resultat bör dessa moment utföras av en fackman. Normalt tar det 2-timmar efter gjutning innan man kan gå på och riva ytan. Efter ytterligare 2-timmar är det möjligt att glätta ytan. En hög temperatur i betongen ger kortare tid innan rivning och glättning, medan en låg temperatur förlänger tiden.

Gjuter man vinterti får temperaturen i betongen ej sjunka under 0°C innan den uppnått tillräcklig hållfasthet. Den kan ta permanent skada av för tidig frysning. Anledningen är att om fukten försvinner så avstannar den kemiska reaktionen mellan cement och vatten.

Det är denna reaktion som ger hållfasthet och täthet i betongen. Avdunstningen är störst under vår- och sommarmånaderna när temperaturen är hög och luftfuktigheten låg. Skyddet mot uttorkning är viktigast under det första dygnet efter gjutning.

Den bästa metoden för att skydda betongen är att vattna ytan, men detta kan utföras när ytan är tillräckligt hård för att inte skadas. Vattna ej vid temperaturer runt nollstrecket, utan täck med plastfolie, som försvårar avdunstningen. Som skydd mot kyla använder du betongtäckmattor eller koppla in värmeaggregat. Till detta sätts speciella tillsatsmedel för att förbättra betongens egenskaper. En normal betongfabrik har ett stort antal recept för att kunna tillgodose olika önskemål vad gäller t ex hållfasthet och beständighet.

Köper du fabriksblandad betong kommer den i sk. Dessa tar 4-måt gången. Vid behov kan betongen också placeras i gjutformen med hjälp av en betongpump som normalt klarar av avstånd på ca meter. Normalt schaktar man ca 6mm utanför grundens mått för att få plats med dränering och dagvatten.

Hur många mm dränerande material du behöver under kantelementet bestäms av vart i landet du bor och hur mycket isolering du har i grunden samt ifall du tjälisolerar eller inte. Fyllnad för att komma upp i nivå ingår aldrig, inte heller bortforsling av överskottsmassor. Inom ett område med detaljplan behöver du oftast marklov för att schakta eller fylla ut marken på ett sätt som avsevärt ändrar markens höjdläge. Detta gäller både för tomter och för allmänna platser.

Det går inte att säga exakt vad en avsevärd ändring är, men många kommuner bedömer att gränsen går vid en halv meter. Sätt ut och schakta Ditt husbygge startar när du sätter ut ditt hus. Nästa steg är att schak-ta bort jord till anvisat grundlägg-ningsdjup. Gör ett djupare schakt för en dräneringsledning runt det blivande huset.

Sedan ska en fiberduk på och ett dränerande lager grus eller. Schakta av marken till anvisat grundläggningsdjup. Heute verkaufen und Geld verdienen. Därför bör man inte lita till enbart ett skyddande. Vid lösare mark eller där stora eller ojämna sättningar befaras pålas grundplattan.

Kombinationer av dessa metoder kan förekomma. Betong är kapillärsugande material. När det gäller underhåll har platta på mark god beständighet under förutsättning att fuktskyddet fungerar och att vatten inte tillåts rinna in i eller under plattan. Floormategrunden är en konstruktionslösning för platta på mark utvecklad av Dow. Grunden kan ventileras mekaniskt vilket ger en mängd fördelar.

En fuktsäker lösning som lagrar värme effektivt och skyddar mot radon. Vill du till exempel höja eller sänka marken genom att schakta eller fylla ut behövs ett marklov. Du kan också behöva marklov för att fälla eller plantera träd i områden med detaljplan eller områden med områdesbestämmelser. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun om du vill veta vad som gäller för din tomt. Du behöver marklov oavsett vem som utför åtgärden.

Platta på mark är den vanligaste husgrunden vid grundläggning idag. Här läggs en grund direkt mot mark och man vänder detta som ett undergolv i fastigheten utan källare. Den har dessutom de säkraste grundkonstruktionerna, detta självklart om grunden är utfört på rätt sätt så att man får en stabil fuktsäkerhet. Det dåliga ryktet har nästintill försvunnit.

Storleken på plattan påverkar. En annan faktor som kommer att ha betydelse för priset är storleken på plattan. Normalt sett blir kvadratmeterpriset lägre för en större platta , vilket beror på att flera kostnadsposter i princip består av fasta kostnader, utan koppling till storleken hos plattan.