Spänningsfall motstånd

I elektronik, är en spänningsdelare en linjär krets som producerar en elektrisk spänning som är en bråkdel av dess ingångsspänning. Spänningsdelning avser uppdelningen av en spänning mellan komponenterna i delaren. En spänningsdelare kan exempelvis bestå av två motstånd i serie eller vara en potentiometer.

Den används ofta för att skapa en referensspänning, eller för att få en låg spänning som är proportionell mot spänningen som skall mätas, och kan också användas. Hur man beräknar ett spänningsfall över motstånd Kretsar finns i vardagliga elektroniska enheter såsom datorer och mobiltelefoner. Få spänningskällor skulle dock förmå att leverera denna ström (eller säkringen skulle gå). Lagen kan träda i praktiken om du behöver beräkna spänningsfallet i ett motstånd medan du arbetar med en elektrisk krets i stereo på en bil, dator eller tv.

Omvänt måste du beräkna det motståndsvärde som du behöver placera i kretsen för att få ett spänningsfall eller en specifik ström för att styra en viss enhet. Resistansen (motståndet) mäts i ohm och anger hur stort spänningsfall som uppkommer över resistorn vid en viss ström. Enheten skrivs oftas med omega Ω. När vi vet strömmen kan vi även beräkna spänningsfallet över de två resistorerna.

Vi kan snabbt undersöka om vi har räknat rätt. Spänningsfallet över de enskilda resistorerna ska tillsammans bli ursprungsspänningen. Anledningen till att det inte stämmer exakt är avrundningarna som vi gjorde tidigare. Den ström som flyter igenom en ledning skapar ett spänningsfall. Observera att vi hade minustecken framför spänningarna över motstånden, så vi får alltså -volt över R samt –volt över R2.

Minustecknet innebär alltså att spänningen över motstånden är motriktad den över spänningskäll orna. Spänningen ökar över en spänningskälla, den minskar över ett motstånd. Om exempelvis en krets innehåller ett volts batteri anslutet till två motstånd i serie som har samma motståndsvärde, skulle spänningsfallet över varje motstånd vara samma, volt, eftersom dividerat med är 5. Vill man veta spänningsfallet (UL) i ledaren får man multiplicera med strömmen (I) i ledaren UL = RL x I. Visar hur sor spänning som försvinner i kabeln.

Avser motståndet per m kabel vid en kabelarea på 1mm 2. Avser den ström så går genom den aktuella kabeln. Avser tvärsnitts arean på den kabel som ska beräknas. Koppla ett motstånd och mät spänningen. Mät även spänningen över båda motstånden.

Kopplla in ytterligare ett motstånd och mät spänningen över vart och ett samt över flera på en gång. Det betyder att spänningsfallet skiljer sig över varje motstånd och beror på motståndet enligt Ohms Law V = IR. Konstant spänningsfall. Vi har lärt oss, genom Ohms lag, att ett spänningsfall över ett motstånd beror på resistansen motståndet, samt strömmen i kretsen: U = R x I. I ett visst motstånd får vi alltså ett varierande spänningsfall beroende på den ström som passerar genom det. Enkelt sätt mäter man spänningsfallet över ett motstånd genom vilket strömmen man vill mäta går.

Vid högre ström kommer också spänningsfallet att öka (enligt ohms lag). I en diod är det annorlunda. Parallellkoppling = Låt bli Här är det viktigt känna till att spänningsfallet över en lysdio även från samma batch, kan variera. Resistorn måste alltså klara av att bränna upp Watt. Det blir som ett litet element på Watt när så många elektroner skall möta ett motstånd på 1ohm;.

Skulle vi mäta spänningen över motstånd så skulle vi därför få ett lägre mätvärde än V och det är detta mätvärde som vi måste använda i Ohms lag för att få korrekt svar. Också indirekt påverkad av temperatur och nuvarande egenskaper. Om en ammeter är påslagen i den aktuella kretsen, kan droppen bestämmas genom att multipel strömvärdet av lampans motstånd. Ett motstånd är ett tvåpoligt passivt element som mycket ofta används inom elektroteknik.

Med hjälp av den kan man reglera kopplingen mellan pålagd spänning och strömstyrka i en strömkrets. Det elektriska motståndet mäts i enheten O (ohm) och i de flesta växelbilder skärs det av med versaler R (engelska: resistance). Resistans är ett visst slag av strömbegränsande förmåga hos en elektrisk krets.

Ju högre resistansvärde kretsen har, desto högre spänning krävs för att driva en ström av en viss storlek genom kretsen.