Kateter i njuren

Köp till bra priser Online! Om njuren inte kan tömmas på urin den naturliga vägen på grund av njursten eller någon annan förträngning kan du få en kateter till njuren insatt, en så kallad nefrostomikateter. En uretärkateter är ett böjligt rör gjort av mjukplast. Röret placeras i urinledaren, det vill säga mellan njuren och urinblåsan.

Den kallas också stent, splint, dubbel-J-kateter eller pigtailkateter. Sedan förs uretärkatetern också upp till njuren och ledaren avvecklas.

När katetern hamnat i sin slutliga position bildar katetern en knorr i vardera änden. Den övre knorren ligger i njurbäckenet och hindrar katetern från att åka ned i urinledaren. Orsaken är att det finns ett hinder i urinledaren. Ovanför hindret samlas urinen och efter en tid kan detta förstöra njuren.

Om hindret sitter i båda urinledarna uppträder urinförgiftning. För att bevara njurens funktion måste urinen ledas ut genom en kateter som läggs in i njuren och ut på huden = nefrostomi. Jag har min kateter på vänster njure.

Nu när jag sätter mig på toa, så lutar jag mig så mycket jag kan åt höger sida, så jag ”sträcker ut” njuren med katetern och vips så gjorde det nästan inte ont alls.

Dränaget (katetrn), som är en ca. Urinen leds sedan ut via håligheter längst ut på dränaget till en, oftast förekommande, påkopplad urinpåse utanför kroppen. För att inte dränet ska glida ut är dränet kontruerat med en ”knorrliknande” ände som ligger inne i njuren.

En ovarsam eller svår kateterisering kan skada urinröret och medföra en förträngning orsakad av ärrbildning. Ständig nötning av katetern kan ge inflammatoriska förändringar, särskilt om en grov kateter används. Byte av kvarliggande kateter är särskilt känsligt då urinrörsslemhinnan kan vara ansträngd.

Pyelostomikateter (nefrostomi), som dränerar urin direkt från njuren ut genom huden i flanken, anläggs i regel på röntgen- eller kirurg-avdelningen på sjukhus. En ytterligare variant, då man vill dränera en njure, är en pigtailkateter , varvid man går upp till njuren via urinröret till urinblåsan och vidare upp i urinledaren. En kateter kan behövas om du till exempel ska opereras eller har prostataförstoring.

Vissa katetrar används bara när blåsan ska tömmas och tas sedan bort Fick blodförgiftning efter misskött kateter. I anmälan beskrivs av en anhörig till mannen hur han vid flera tillfällen fått stopp i sin kateter och hur personalen vid de tillfällena. Förbrukningsartiklar till sjukvård.

Detta är en form av självkateterisering. I stället för en permanent kateter kan en engångskateter föras in vid behov för att tömma blåsan och sedan tas ut igen efter tömning. För vissa är detta en lämplig behandling, men den kräver att patienten lär sig hur katetern sätts in.

En ny kateter måste sättas in flera gånger om dagen. Ibland är det svårt att få in kateter på grund av smärta och att patienten spänner sig.

Ge i så fall 5-mg Stesolid rektalt före nytt kateteriseringsförsök. Om det blir stopp i katetern på grund av riklig utfällning kan tätare rutinbyten minska risken för kateterstopp. Urinet som inte längre passerar ut trycks i stället tillbaka upp i urinblåsan och i värsta fall till njurarna , där det kontaminerade urinet kan orsaka njursvikt, sepsis och även död.

Upp emot hälften av de människor som bär kateter långvarigt har prroblem med blockering orsakad av bakterier. Kvarliggande kateter berör djupt personliga delar av kroppen och ger ofta upphov till obehag. Ibland har patienten svårighet att fortsätta sina vanliga aktiviteter, till exempel sexualliv. En dubbel-J kateter är en mjuk böjlig plastkateter som placeras mellan njuren och urinblåsan med en knorr i var ände, därav namnet. Syftet med en dubbel J- kateter är att underlätta passagen av urin från njuren till urinblåsa exempelvis vid njursten.

Dessutom ska hindret bort, så snart som möjligt. Då urinvägshindret tas bort börjar patienten kissa enorma mängder urin. Kateter i njuren insätts också. Vätska och salt måste ersättas.

Om hydronefros har funnits länge kan en av njurarna helt ha förlorat sin funktion. BAKGRUND Sten i övre urinvägarna är vanligt förekommande. Recidivrisken efter stenfrihet ligger på ca efter år.

Dubbelt så många män som kvinnor drabbas.