Nivågränsvärde

Nivågränsvärde n är de värden som man vanligen menar när man talar om hygieniska gränsvärden. De gäller för ett arbetspass på åtta timmar. Det vanliga när man tar prov är att göra det under en hel arbetsdag, alltså normalt i åtta timmar.

Kortare avbrott i arbetet tas oftast med i mätningen, men däremot mäter man inte under raster. Korttidsgränsvärden används för ämnen som är snabbverkande eller på annat sätt speciellt farliga. Det gäller sådana ämnen som redan under en kortvarig förhöjd exponering kan ha skadlig verkan. Mätperioden för sådana ämnen är i regel minuter.

I några fall är mätperioden fem minuter. Bindande gränsvärden får inte överskridas. Det finns kemiska ämnen som kan tas upp i kroppen både via lungorna och genom huden.

Detta gäller framför allt ämnen som är vätskor eller gaser. Lösningsmedel löser upp fettet i huden och gör det lättare för kemiska ämnen att tas upp via huden. Frätande ämnen kan ge allvarliga hud- och ögonskador. Skador orsakade av alkaliska (basiska) ämnen är särskilt allvarliga. Se hela listan på av.

Cancer som orsakas av kemikalier tar lång tid att utveckla. Det kan ta mellan och år. Risken att få cancer ökar, när man utsätts för högre doser av ett cancerframkallande ämne.

Det är mycket viktigt att hålla arbetstagarnas exponering för ämnen som kan framkalla cancer så låg som möjligt. Det finns cancerframkallande ämnen som inte får hanteras i arbetslivet och som omfattas av förbud (grupp A). Andra ämnen kräver särskilt tillstånd för att man ska få hantera dem (grupp B).

I 38–§ i samma föreskrifter finns särskilda krav för hantering av cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska produkter. Allergi är en typ av överkänslighet som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem. Vissa ämnen kan orsaka allergiska reaktioner. För att en allergi ska uppstå krävs att man först blir exponerad för det allergiframkallande ämnet.

Den som blivit allergisk (sensibiliserad) kan sedan få symtom efter ny kontakt med mycket små mängder av ämnet. Det finns ett stort antal ämnen som är allergiframkallande, både naturliga ämnen och kemiska produkter. Särskilt låga gränsvärden finns därför för ämnen som är starkt sensibiliserande för luftvägarna.

Reproduktionsstörande kemiska ämnen kan ge skadliga effekter på mannens och kvinnans fortplantningsförmåga genom påverkan på könscellerna. Sådana ämnen kan också ge skador på fostret via den gravida kvinnan. Skador på könscellerna kan bestå av förändringar i cellens arvsmassa vilka orsakas av mutagena ämnen.

Fostret kan påverkas av både mutagena ämnen och direkt fosterskadande ämnen. De senare påverkar fostret utan att arvsmassan skadas, och kallas teratogener. Ototoxiska kemiska ämnen är ämnen som vid inandning eller hudexponering kan påverka funktionen hos innerörat och signalöverföringen till hjärnan och ge försämrad hörsel. Det finns också kemiska ämnen som kan förstärka den hörselskadande effekten av buller.

Förstärkningen kan uppkomma även om respektive exponering ligger under accepterade nivåer. Det finns ämnen som är misstänkt ototoxiska, men där deras skadliga verkan inte är fastställd. Exempel på sådana ämnen är: 1. När man utsätts för flera olika luftföroreningar samtidigt, så uppkommer ofta samverkande effekter. Ibland kan effekten bli betydligt större än summan av effekterna av de enskilda ämnena var för sig. Det förekommer att man arbetar längre skift än timmar.

Skift på timmar är ganska vanliga. Upptaget av luftföroreningar i kroppen påverkas av arbetstyngden. Man blir andfådd av tungt arbete. Då ökar andningsfrekvensen och därmed också lungventilationen. Arbetstagarna får alltså ett större upptag av luftföroreningar vid fysiskt tungt arbete än vid lätt arbete eftersom man då andas in mer luft.

Gränsvärdena gäller vid medeltungt arbete. Vid tyngre arbete som man blir andfådd av är det därför viktigt att man ytterligare begränsar halten av luftföroreningar. Listan här visar lungventil. Det första steget i riskbedömningen på arbetsstället är att göra en undersökning av var kemiska arbetsmiljörisker kan förekomma. I detta ingår en allmän bedömning av luftkvaliteten.

När arbetsgivaren har undersökt arbetsförhållandena och gjort en riskbedömning, ska man besluta om riskreducerande åtgärder. Många gånger kan man gå direkt till beslut om åtgärder för att minska luftföroreningarna, men ibland behövs yrkeshygieniska mätningar som underlag för att klarlägga exponeringen. Man kan använda två olika metoder för att bedöma luftkvaliteten: exponeringsmätning och emissionsmätning. Vilken mätmetod som används, beror på syftet med mätningen. Vill du få tillgång till hela artikeln?

Non-Methane Volatile Organic Compound. Icke-metan lättflyktigt organiskt ämne (som huvudsakligen släpps ut på grund av djurhållning, se även VOC). No Observed Adverse Effect Level.

Hygieniskt gränsvärde för exponering under en. För ammoniak, monoi- socyanater och diisocyanater gäller referensperio- den 5. Right Solutions Right Partner alsglobal.