Stavning svenska språket

Tycker du att du fått hjälp av oss på Ordkollen och vill berätta om det, eller kanske du tycker något saknas när det kommer till rättstavning och liknande? Stavningskontroll för mer än språk , inklusive engelska och spanska. How To: - Välj språk.

Och klicka Kontrollera stavning. Klicka på understryka ord för att få förslag. Svenska språket - stavning, uttal etc. Falska vänner är den gängse benämningen på ord på två språk som man oreflekterat kan tro har samma betydelse, medan det i själva verket inte alls förhåller sig så.

Nedan följer några typiska falska vänner från spanska, franska, engelska, tyska och nederländska. Hausfrau (ne. huisvrouw) sv. Se hela listan på sprakbruk. En av examinationsuppgifterna var att med utgångspunkt från läromedlet Klara ordtestvälja ut tre exempel på svårigheter när det gäller ordval, motivera valen och göra en jämförelse med i första hand modersmålet (i vissa fall även med engelska, som ofta fungerar som hjälpspråk).

I Klara ordtest finns ett stort antal ordfel i form av övningar med kommentarer. Boken bygger på autentiska exempel som samlats in bland studenter med en rad olika modersmål. Ordfel används här i vid bemärkelse: falska vänner, konstruktionsfel, semantiska fel, stavning, sär- och sammanskrivning av or prepositioner, verbpartiklar, fasta fraser, ordbildning osv. Svårighetsgraden varierar naturligtvis: från smärre stavfel till mer eller mindre obegripliga konstruktionsfel. Sammanlagt hade jag studenter med skilda modersmål: germanska, romansk.

Vad var då särskilt svårt när det gäller ord och fraser i svenskan? Samstämmigheten var slående, trots skillnaden mellan språken. Dit får man väl också räkna de förrädiska falska vännerna.

På tredje plats kom stavning (här inkluderas sär- och sammanskrivning av ord liksom stor eller liten bokstav). Den oftast återkommande svårigheten gällde valet mellan prepositionerna i och på. Det måste vara det vanligaste felet bland oss som har svenska som andraspråk”, skrev en spanskspråkig student. De semantiska felen är ofta allvarligast och innebär inte sällan stora svårigheter för den svenske läsaren eller lyssnaren. De kan naturligtvis vara på olika nivåer.

Berg och fjäll översätts väl till de flesta språk med ett och samma or medan vi på svenska har en ovanlig semantisk skillnad mellan dem (där fjäll endast används om nordiska förhållanden). Väljer man fel ord här leder det knappast till något missförstånd. Ordet semester (ursprungligen från latin) finns som bekant på åtskilliga europeiska språk och är ett exempel på en falsk vän.

Det är endast på svenska som det har betydelsen betald ledighet. En särskild svårighet för tysktalande är att deras ord Ferien inte bara innebär (skol)lov, utan även har betydelsen semester. Att valet av preposition bereder alla svårigheter är en självklarhet, vare sig man har dem i sitt språk (som de germanska och romanska) eller inte (som finska). Mer eller mindre omedvetet påverkar modersmålet (eller engelskan, som många påpekar).

Samma sak gäller frasen av…skäl, som på engelska och franska bör översättas med for…reasons respektive pour…raisons. Avär överhuvudtaget en komplicerad – ofta felanvänd – preposition, vilket flera studenter påpekat. Stora svårigheter för alla är enkel eller dubbelteckning av konsonant. Reglerna är delvis snåriga och inkonsekventa och uttalet är bara i viss mån till hjälp: tunn, men tunt, brännbar, men bränd. Den spanskspråkiga studenten förknippar ordet – inte helt ologiskt – med engelskans back, som ju har ett helt annat uttal, men för den som saknar distinktionen lång–kort vokal i sitt modersmål blir stavningen i svenska en särskild stötesten.

Något man lätt glömmer är att ”internationella ord” (i regel av latinskt ursprung) ofta stavas helt olika på europeiska språk: sv. Det är nog ett problem som vi alla delar med varandra! Ordbildning är något som endast en av studenterna nämner som en särskild svårighet. I stället har vi sammansättningar som konflikträdd och konfliktladdad. Sådant är inte lätt att förutsäga.

Konstruktioner (ordförrådets yttre struktur) är en stötesten, inte minst när man i ett besläktat språk som nederländskan har en liknande – men inte likadan – formulering. Som vi ser är många av stötestenarna när man tillägnar sig svenskans ordförråd generella, men en hel del har också samband med modersmålet. Anmärkningsvärt är också att så många studenter – medvetet eller omedvetet – gör jämförelser med engelskan, som ingen av dem har som förstaspråk. En av de spanskspråkiga studenterna får avsluta med sin klargörande kommentar: ”I början var det ett helt kaos i huvudet, nu är det mer hanterbart än förut.

Ju mer man använder språket, desto bättre behärskar man det. Det gäller att vara tålmodig och enveten”. Studentlitteratur, Lund Östberg, Urban: Förtära eller käka? Vanliga ordfel bland andraspråksinlärare av svenska. Har du frågor om språk ? Direkt, personligt tilltal har blivit vanligare.

I stället för Den som kör bil på vintervägar, ska köra lite långsammare skriver man oftare i dag Om du kör bil på vintervägar, ska du tänka på att köra lite långsammare. Vi tilltalar varandra med du och förnamn i stället för Ni, titel eller efternamn, som var vanligt förr. Den utvecklingen beror på att samhället blivit mer jämlikt. Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och Twitter, där man ofta skriver snabbt och talspråkligt och med korta, ofullständiga meningar och många förkortningar. Vissa sådana språkdrag slår även igenom i medierna, inte minst i tv, reklam och bloggar.

Myndighetstexterna har blivit enklare och begripligare. Detta är delvis en del av den allmänna språkutvecklingen, delvis ett resultat av ett medvetet språkarbete på många myndigheter, så kallat klarspråksarbete. Vi har fått ett ökat inflytande av engelska. Samtidigt minskar kunskaperna i språk som tyska och franska.

Vi lånar in allt fler engelska ord och uttryck: e-mail, date, swipe,tags. De flesta nyorden och de viktiga och frekventa orden i samhället är dock fortsatt svenska, och många lånord får försvenskad stavning och böjning: mejl, dejt, svajpa, taggar. Vissa lån av skrivregler, som engelsk genitivapostrof och punkt som decimaltecken (Anna’s, FM 10), förekommer parallellt med svenska former (Annas, FM 105).

Det som påverkar svenskan mest är språksituationer där man nästan helt övergår till att använda engelska. Inom svensk högskola och forskning skrivs till exempel i dag de flesta avhandlingar och vetenskapliga artiklar på engelska. Engelska är också koncernspråk på många storföretag, och engelska förekommer ofta i reklam och medietexter. Engelska och svenska kommer därför alltmer att användas parallellt.

Det talas betydligt fler språk i Sverige än för ett par decennier sedan, i dag runt 2modersmål, och därför även mer andraspråkssvenska. Arabiskan är i dag på väg att gå om finska som det näst största språket i Sverige, och både arabiskan och nationella minoritetsspråk som finska, romska och samiska har blivit synligare i samhället. Sådana drag används ibland även av ungdomar utan invandrarbakgrund. Ord som keff (arabiskt ord för ’dålig’) och aina(turkiskt ord för ’polis’). Vissa språkdrag som är otypiska för standardsvenskan, till exempel utelämning av prepositioner, som i De låg sängen (för De låg på sängen), och annan ordfölj som i Då han kom inte (för Då kom han inte).

På ett sätt lever skriftspråket i dag alltmer åtskilt från talspråket: det är ett språk för ögat, inte för högläsning. Ett annat tecken är att vissa texttyper blivit informationstätare, med kortare och mer kompakta meningar. Folk har blivit beredda att låna alltmer när de ska köpa bostad eftersom räntorna har sänkts skrivs i stället Låneviljan vid bostadsköp har ökat på grund av räntesänkningarna. En sådan mening är lätt att läsa tyst men svårare att tolka och lyssna till.

Skriftspråkets ställning märks också på att uttalet av många ord blivit mer skriftspråkslikt de senaste decennierna: vi läser oftast ut verbändelser (hittade, inte bara hitta) och ord som och ochatt läses ut som de skrivs (inte bara som å). Teknikutvecklingen med datorer och mobiltelefoner gör att vi skriver väldigt mycket mer i dag än för ett par decennier sedan, både på fritiden och i arbetet. Många stavningsformer so. Vi skriver i fler kommunikationsmedier och i fler textgenrer, som webbtexter, e-post, chatt, sms, bloggar och andra sociala medier.

I Sverige, där internet- och mobilanvändningen är ovanligt hög, sker en stor del av människors kommunikation i sociala medier och i kommunikationstjänster som Twitter, Snapchat, Instagram och. Hög användning av små skärmar på mobiltelefoner och surfplattor främjar teknikutveckling mot film (på bekostnad av text), upplästa texter (talsyntes, skärmläsare) och talbaserade gränssnitt (Apples Siri, Skype etc.). Förändringarna ovan gäller i första hand ordförråd och stil.

Vi får en större språklig variation: fler kommunikationsmedier, texttyper, genrer och språk. Det grundläggande svenska språksystemet – stavning, böjning, ordbildning, skrivregler, grammatik – förblir dock stabilt. Små förskjutningar här och var kan ändå ses.

Några exempel på förändringar: 1. Det finns en ökad osäkerhet i användningen av pronomenformerna de och dem. Objektsformen dem sätts ibland som subjekt, och subjektsformen de tvärtom ibland som objekt: Dem var glada. Könsneutrala ord har blivit vanligare i svenskan de senaste åren, till exempel talesperson för talesman. Hon skrattade åt de.

Under år har Termo Original haft fokus på att utveckla dom bästa tänkbara underställen. Material som passar dom skandinaviska årstiderna och det varierande klimatet. Här kan du köpa friluftsmat.

Muggar, stekpannor, bestick m. Skotork, strumpor, mössor med mer. Det svenska språket har massa olika regler för hur ord ska stavas. För att dina texter ska gå enkelt att läsa så är det en bra idé att hålla sig till dessa stavningar. Det du vill få sagt är alltid viktigare än hur det skrivs. Men det är inte vid stavningen du ska börja.

Det går alltid att fixa till hur en text ser ut i efterhand. Och för många Alfapetspelare fyller SAOL rollen som domare i mer eller mindre uppslitande tvister om vilka ord som är godkända. Vinsten med att kunna urskilja morfem är att de stavas likadant oavsett om de står ensamma eller kombineras med andra morfem.

Kunskap om grammatik och stavning skapar förståelse för hur svenska språket är uppbyggt. I Slå upp finner du konkreta och visuella förklaringar, till exempel hur ord med ng-ljudet ska stavas och hur verb böjs i olika tempus. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans.

Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Språkriktighet och stavning Hur språk används och förändras. Kuva: Pixabay Den andra finska studenten diskuterade svårigheten att förstå nyansskillnaderna mellan spricka upp och öppna sig , där det ju föreligger en semantisk likhet, men verben inte är utbytbara mot varandra: Molntäcket spricker upp , men.

Ordlistan betraktas som den in­officiella normen för stavning och böjning av modern svenska, men det finns även viss information om ords betydelser.