Prata med barn om känslor

Registera dig idag! Få massor av klubbförmåner, gratis! Ta del av förmåner och erbjudanden.

Psykologen och EQ experten Bodil Wennberg ger snabba tips om hur du på bästa sätt kan prata om känslor med barn: 1. Gör det bekvämt och roligt.

Det är inte alltid lätt att få ett barn att sitta ner, och det är ännu svårare för dem att prata om känslor och empati. Barn lär sig bättre genom lek och humor! Prata om känslor och rättigheter. I den här övningen får barnen reflektera över känslor, kroppens gränser och barns rättigheter med hjälp av olika frågor. När barn känner starka känslor behöver de oss särskilt.

De små barnen kan bli rädda för sina känslor. Barnen vill inte alltid komma nära oss när de är som argast, men de mår bra av att veta att vi finns nära, att vi står ut med deras vrede och inte fördömer den.

Då kan barnet låna vårt lugn. Utgå från en känsla, till exempel gla och fråga: Hur känns det i kroppen när du är glad? Var i kroppen finns känslan glad? Dela ut målarblad till barnen.

Dra ett känslokort och be barnen måla känslan på något av målarbladen. Syskonsamtal handlar om att vägleda barn och föräldrar i tankar, känslor och frågor som kan vara svåra att närma sig på egen hand. Det handlar om att med följsamhet väva in de teman och uppgifter som samtalet ska innehålla och som samtalsledare är det viktigt att vara medveten om betydelsen av att skapa trygghet och tydligt bekräfta barnet.

Metoder och samtalsverktyg behöver integreras i en helhet och ett sammanhang och användas på ett känsligt, anpassat och inlevelsefullt sätt. Som vuxen får man tänka på att inte prata för mycket eller ta för givet att barnet uppfattar sin situation på det sätt som den vuxne gör. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta mer och annat än vuxna tror. Barn och vuxna har också många gånger olika syn på vad som är viktigt, svårt, problem eller inte problem alls. Se hela listan på agrenska.

Att prata med barn kräver en stark förmåga att leva sig in i barnets berättelser och bekräfta det barnet säger eller visar i sitt beteende och med sitt kroppsspråk. För barn betyder bekräftelse att de blir sedda och lyssnade på och att vuxna visar att det barnet uttrycker är viktigt. Samtal med barn i förskole- och skolålder kan vara individuella samtal, samtal i barnets familj och samtal i grupp.

Det viktiga är att samtalen också innefattar föräldrastöd och på ett varsamt sätt hjälper barn och föräldrar att komma igång och samtala om syskonsituationen även hemma i familjen. Men hur ska man då prata? Hur formas dialogen som handlar om den svåra konsten att lyssna in barnet, svara på frågor och prata på ett sätt så att barnet vill fortsätta att berätta? Och är prat alltid bra?

Om vi liknar samtal vid att köra på en slingrig väg så kan vi tänka på att försöka hålla oss på den vägen och undvika att köra i diket. Vi kan försöka hålla oss borta från diket ”tala med barnet om allting” och det lika förrädiska diket ”tystnad och att inget säga”. I samtal kör vi då och då i diket, så ser verkligheten ut, och det gör ingenting. Det vi behöver göra är att snabbt försöka ta oss upp på vägen igen och vara nära barnet och barnets tankar och frågor.

All nuvarande kunskap och erfarenhet visar att barn tidigt skapar sig föreställningar och förklaringar på sin egen och sin familjs situation. Vi vet också att barn vill vara delaktiga och att delaktighet är viktig för självkänsla och psykisk hälsa. Därför är våra bästa råd när det gäller samtal med barn om svåra frågor: 1. Vänta inte och se tiden an, ta initiativ och försök ta reda på vad barnet tänker och vet 2. Gör funktionsnedsättningen pratbar och begriplig i en så trygg situation som möjligt 3. Sprid kunskap till förskola och skola så barnet kan få förståelse för sin situation 4. De särskilda livsfrågorna om syskonsituationen finns med hela livet Det är också en hjälp att som vuxen veta mer om vad barn i olika åldrar brukar fråga om och vara upptagna av och du får många konkreta exempel och berättelser från syskon i avsnittet Samtalsverktyg. De ger hjälp att fundera över vad som är en lagom berättelse till fyraåringen som har en.

Närhet och omsorg är extra viktigt. Små barn processar svåra händelser långsammare, så du kan behöva förklara vid flera tillfällen. Psykologen Johan Waara berättar hur man bäst pratar med barn om denna typ av frågor. Alla barn är inte med oss på tåget från start, utan det behövs lite ti säger han.

Syskon har i projektet ritat sig själva och sin familj när man gör något tillsammans och i sina personliga berättelseböcker har barnen ritat till sina berättelser. Att rita och måla har också använts för att prata om olika känslor och var känslorna finns i kroppen. Puffarna Känslor - Orsak och verkan. Sätt bilder i rätt ordningsfölj där bildsekvensen handlar om att få en viss känsla.

Se sekvensen spelas upp som en film. Vilka behov berättar känslorna om och hur kan vi använda dem på ett vettigt sätt i vår interaktion med andra? Det är viktigt att vi lär oss och våra barn att känna igen och hantera känslor. Uppmuntra ditt barn att prata om sina känslor och att släppa ut de när det behövs.

En metod inom psykologi som fungerar särskilt bra på barn är ”the emotional volcano”. Den aktiva vulkanen fungerar som en liknelse för hur det känns när vi inte visar våra upprörda känslor. Känslorna hålls kvar inombords, bubblandes i vulkanen.

Barn utvecklas när vi pratar med dem om känslor. Föräldrar kan lita mer på sig själva, tycker hon. Vi förlorar inte vår trygga föräldraroll för att vi är öppna inför barnen om vår sårbarhet. Tvärtom finns det mycket att vinna på öppenhet. Opratat – filmer om känslor av barn och för barn.

Webbplatsen innehåller filmer, berättelser, böcker och spel. Sammanfatta vad ni pratat om. Fråga barnet om du uppfattat rätt och om ni pratat om rätt saker. Om inte – fiska lite. Finns det något barnet hade velat lägga till eller prata om istället?

Bekräfta att barnet varit modigt som kommit dit och berättat så bra saker. Berätta vad som händer med det ni har pratat om i den närmsta framtiden. Informera tonåringen om cancern och hur den utvecklas. Visa att det alltid är tillåtet att fråga eller att prata om sina tankar och känslor.

Vill du prata så vet du var jag finns. Respektera tonåringens integritet. Om man har ASD har man ofta svårare att identifiera sina inre känslor. Det betyder att man har sämre förmåga att kunna resonera med sig själv och lugna ner sig själv. Genom att kunna sätta ord på våra känslor och behov kan vi resonera kring vad vi upplevt och komma fram till en lösning.

Det ger en känsla av kontroll och trygghet. Ditt barn är speciellt och unikt. Barn som kräver mycket är många gånger instängda i sina “interna palats”, där de inte kan uttrycka sina riktiga känslor.

I denna artikel ska vi kika närmare på detta.