Takgränsvärde

Vill du få tillgång till hela artikeln? Takgränsvärde (TGV). Hygieniskt gränsvärde som anger högsta genomsnittshalt för en kortare perio vanligen minuter. TGV används för ämnen som verkar snabbt och kan ge skador redan vid en kortvarig hög exposition.

Korttidsvärde (KTV). Ungefärligt värde som används som riktvärde i skyddsarbetet. Anmärkning: Tilluft kan vara uteluft, återluft eller överluft.

Nivågränsvärden är de värden som man vanligen menar när man talar om hygieniska gränsvärden. De gäller för ett arbetspass på åtta timmar. Det vanliga när man tar prov är att göra det under en hel arbetsdag, alltså normalt i åtta timmar.

Det gäller sådana ämnen som redan under en kortvarig förhöjd exponering kan ha skadlig verkan. Mätperioden för sådana ämnen är i regel minuter. I några fall är mätperioden fem minuter.

Bindande gränsvärden får inte överskridas. Detta gäller framför allt ämnen som är vätskor eller gaser. Lösningsmedel löser upp fettet i huden och gör det lättare för kemiska ämnen att tas upp via huden. Frätande ämnen kan ge allvarliga hud- och ögonskador. Skador orsakade av alkaliska (basiska) ämnen är särskilt allvarliga.

Se hela listan på av. Cancer som orsakas av kemikalier tar lång tid att utveckla. Det kan ta mellan och år. Risken att få cancer ökar, när man utsätts för högre doser av ett cancerframkallande ämne. Det är mycket viktigt att hålla arbetstagarnas exponering för ämnen som kan framkalla cancer så låg som möjligt.

Andra ämnen kräver särskilt tillstånd för att man ska få hantera dem (grupp B). I 38–§ i samma föreskrifter finns särskilda krav för hantering av cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska produkter. Allergi är en typ av överkänslighet som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem.

Vissa ämnen kan orsaka allergiska reaktioner. För att en allergi ska uppstå krävs att man först blir exponerad för det allergiframkallande ämnet. Den som blivit allergisk (sensibiliserad) kan sedan få symtom efter ny kontakt med mycket små mängder av ämnet.

Särskilt låga gränsvärden finns därför för ämnen som är starkt sensibiliserande för luftvägarna. Reproduktionsstörande kemiska ämnen kan ge skadliga effekter på mannens och kvinnans fortplantningsförmåga genom påverkan på könscellerna. Sådana ämnen kan också ge skador på fostret via den gravida kvinnan. Skador på könscellerna kan bestå av förändringar i cellens arvsmassa vilka orsakas av mutagena ämnen. Fostret kan påverkas av både mutagena ämnen och direkt fosterskadande ämnen.

De senare påverkar fostret utan att arvsmassan skadas, och kallas teratogener. Ototoxiska kemiska ämnen är ämnen som vid inandning eller hudexponering kan påverka funktionen hos innerörat och signalöverföringen till hjärnan och ge försämrad hörsel. Förstärkningen kan uppkomma även om respektive exponering ligger under accepterade nivåer.

Exempel på sådana ämnen är: 1. När man utsätts för flera olika luftföroreningar samtidigt, så uppkommer ofta samverkande effekter. Ibland kan effekten bli betydligt större än summan av effekterna av de enskilda ämnena var för sig. Det förekommer att man arbetar längre skift än timmar. Skift på timmar är ganska vanliga.

Upptaget av luftföroreningar i kroppen påverkas av arbetstyngden. Man blir andfådd av tungt arbete. Då ökar andningsfrekvensen och därmed också lungventilationen. Arbetstagarna får alltså ett större upptag av luftföroreningar vid fysiskt tungt arbete än vid lätt arbete eftersom man då andas in mer luft. Gränsvärdena gäller vid medeltungt arbete.

Vid tyngre arbete som man blir andfådd av är det därför viktigt att man ytterligare begränsar halten av luftföroreningar. Listan här visar lungventil. Det första steget i riskbedömningen på arbetsstället är att göra en undersökning av var kemiska arbetsmiljörisker kan förekomma. I detta ingår en allmän bedömning av luftkvaliteten.

När arbetsgivaren har undersökt arbetsförhållandena och gjort en riskbedömning, ska man besluta om riskreducerande åtgärder. Många gånger kan man gå direkt till beslut om åtgärder för att minska luftföroreningarna, men ibland behövs yrkeshygieniska mätningar som underlag för att klarlägga exponeringen. Man kan använda två olika metoder för att bedöma luftkvaliteten: exponeringsmätning och emissionsmätning. Vilken mätmetod som används, beror på syftet med mätningen. Vid exponerings-mätning i det senare fallet kan det behövas flera under-sökningsperioder under en arbetsdag eller den del av en arbetsdag då man befarar den högsta exponeringen.

Fulltidsprov = prov som tagits under hela undersökningsperioden. Vid svetsning kan det bildas låga halter av kvävedioxid. Vid gassvetsning kan halterna bli så höga att de irriterar luftvägarna.

Livsfarligt höga halter kvävedioxid kan uppkomma om en gassvetslåga används för uppvärmning av slutna utrymmen. Kvävedioxid är förrädiskt, eftersom även om halterna är livsfarligt höga, uppfattar man att luften bara är irriterande. Inandning av höga halter kan ge lungödem, som kan uppträda upp till timmar efter det att man utsatts för kvävedioxid. Lungödem innebär att vätska från blodet tränger in i lungblåsorna och ger akuta andningssvårigheter som i mycket allvarliga fall kan vara dödliga. Koloxid (kallas också kolmonoxid), är en lukt- och färglös gas som kan bildas då skyddsgas med koldioxid sönderdelas och kan därför förekomma i låga halter vid många typer av svetsning.

Läs mer om svetsning i ytbehandlat gods under Svetsmetoder. För gaser som bildas vid svetsning, är det viktigt att ventilationen fungerar bra. Särskilt viktig är Platsventilationen men även Allmänventilationen har betydelse.

Information om risker med isocyanater vid svetsning och om åtgärder som minskar riskerna finns i broschyren Arbetar du med svetsning? Läs vidare - viktig information för dig! Vid avfettning med klorerade lösningsmedel (vilket numera inte är så vanligt) är det viktigt att svetsning och användning av lösningsmedel utförs avskilt från varandra, så att lösningsmedelsångor inte förekommer där svetsningen utförs. Om man vill använda andningsskydd mot koloxi är det bara tryckluftsmatat andningsskydd som fungerar.

Radon är ett grundämne, en radioaktiv ädelgas, med beteckning Rn och atomnummer 86. Den vanligast förekommande isotopen är radon-22 som bildas vid sönderfall av radium-2och ingår i den sönderfallskedja som börjar med uran-2och slutar med bly-206. För ammoniak, monoisocyanater och diisocyanater gäller referensperioden minuter.

Luftförorening kan vara ett ämne eller en blandning av ämnen. AVSNITT 2: Farliga egenskaper 2. Det finns idag inga filterskydd som skyddar mot koloxid.